emmamerica

Kategori: tankar

ETT CHOCKBESKED

Hej

Sen jag fick detta besked har det nästan gått 1 vecka. På måndag för att vara exakt har det gått en vecka. Och det känns helt ärligt mycket bättre nu än vad det gjorde i måndags. Så jag tänkte berätta från början. 

Jag va hos en kompis på en liten gettogether med vänner, det blev väl en mini fest framåt natten men så var inte planen. Men mitt i natten får jag ett facebook meddelande, det är från en amerikansk kvinna som säger att hon är min IEC. Och eftersom jag tänkte att de kanske inte fanns plats i det området i Portland där jag fått min preliminära plats så kanske detta var en representant från ett annat område i Portland. Så när jag sen frågade om det var i Oregon fick jag svaret "LOL no, it's in Wisconsin" det var typ det enda jag läste. Jag läste det om och om igen, Wisconsin, Wisconsin, Wisconsin. Men det blev inte mindre overkligt för det. 

Jag vill inte åka till Wisconsin, vad ska jag där och göra med alla bönder, där dem gör cowtipping på frittiden?! Jag blev riktigt sur och framför allt ledsen. Så jag satte mig i min kompis rum och grät, sen hitta dem mig och tröstade mig och sa att vi skulle reda ut det imorn. Fina vänner, tack <3

 

Dagen efter ringde jag till mamma och berättade allt som hade hänt. Hon blev i stort sett lika upprörd som jag. Efter det ringde EF, och skulle då berätta om min nya placering. Jag var nog lite irriterad när jag pratade med henne. Dem hade verkligen inte skött detta på rätt sätt alls!! Det fanns inte så mycket att göra åt saken så nu har jag förflyttat mig från västkusten till mittan av landet, the dairystates, som de tydligen kallas. Det tog mig ganska lång tid att acceptera detta faktum: Jag skulle inte längre till Portland, Oregon utan till Madison, Wisconsin. 

__________________________________________________________________________________________________________________________________________

Som det ser ut idag, nästan 1 vecka senare, så mår jag mycket bättre när det gäller Wisoconsin, jag har mailat ganska mycket med min värdmamma och jag har även facetimeat med hela familjen, som består av en mamma, pappa och 3 små flickor. Alla verkar hur trevliga som helst och de har redan sagt att de vill ta med mig på semester (som råkar inträffa under min födelsedagshelg!!) Så allt känns väldigt bra. 

Det enda som är lite jobbigt/negativt är att jag nu åker 2 veckor före planeringen. Till Portland skulle jag åkt den 18:e Augusti och detta hade jag vetat sen i våras. När de ringde i tisdags sa hon på EF att jag verkligen skulle ställa in mig på den 5:e Augusti istället!! Nu har jag helt plötsligt bara 10 dagar kvar här hemma och det är fortfarande mycket som ska fixas och köpas och förberedas. jag hinner förmodligen inte ha avskedsfest heller och det är verkligen jättesynd och det är jag väldigt ledsen för. Men ska försöka slänga ihop något spontant i veckan om jag hinner. 

 

Åh, juste glömde nästan säga. Mitt high school heter Middleton Hiigh School och jag tror vi kommer vara 5 utbytesstudenter på skolan som har 2000 elever. Ska bli kul att lära känna andra utbytisar som ska gå på samma skola. men jag tror inte någon annan är från Sverige utan andra delar av Europa, Norden och världen. 

I'll keep you updated ;) 

Jag tror detta är Middleton Highschool, men det var lite svårt att hitta bilder

Kanske lite dåliga bilder, med detta kommer vara mitt hem de närmaste 10 månaderna.

Visum

Hola!

äntligen fick jag mina visum instruktioner, jag hade mailat EF igår om det, eftersom det börjar bli lite ont om tid. Men igår när jag kom hem från skolan så låg det ett kuvert från EF på sängen som pappa hade lagt där, och redan innan jag öppnat det så visste jag att det handlade om visumet. Jag är så glad att det kom, tänkte läsa igenom det när jag kommer hem från skolan idag, hade inte tid igår, det är faktiskt förvånande många sidor att läsa med instruktioner, men mamma läste det och sa att det var väldigt bra skrivet och det gjorde henne lugn. 

Medans jag satt och räknade inför matte-nationella som är om några veckor så satt mamma och läste igenom det och tog anteckningar på vad som måste fixas. Och låt mig säga detta: DET ÄR MYCKET! Det var säkert ett helt A4 fullt med små punkter om vad som måste fixas och göras, så nu får vi sätta fart med allt, täntke göra en liten lista med vad som ska göras, men har inte gjort den än.

Så vad som iallafall är bestämt är att den 1:a Juni har jag tid på den amerikanska ambassaden för att få mitt visum godkännt. Inga teknoligiska saker är tillåtna och det kan ta hur lång tid som helst, vet tjejer som väntat i 3-5 timmar, utan att ha något att göra. Det var också något som de skrev i visum-instruktionerna, att man ska ta med något att äta/dricka och något att göra. 

Vi (jag och mamma) tror jag, funderar på att åka till Stockholm under hela den helgen och bara strosa runt i staden och sen ska jag till ambassaden på måndagen, då får heller inte mamma följa med, men hon får väl sitta på nåt Café. VIll helst inte åka dit själv, kommer gå vilse, jag har helt seriöst världens sämsta lokal sinne, jag kan ha gått en väg för 1 timme sedan men när jag ska gå tillbaka så blir jag väldigt osäker och kommer knappt ihåg vart jag gick. 

Jag tror att många av de som var på träffen i förra lördagen ska dit samtidigt, så det är ändå najs, då kanske man kan sitta och prata med dem och så. 

Men så glad att det händer grejer, det är ju trots allt bara drygt 3 månader kvar! Väntar nu bara på att EF ska ringa och säga "vi har hittat en perfekt värdfamilj till dig". 

Orolig och lite tankar

Tja

än en gång så händer det inte så jätte mycket för tillfälligt. Ska göra ett TBC porv grej nästa vecka, för att se om jag redan tagit vaccinet eller inte, lite nervös för det. 

Snart är det dags att söka visum och åka upp till Stockholm och fixa allt sådant. Det är även ett förberedelse möte som jag måsta gå på, måste kolla vilket datum det är också. Sen är det mesta klart tror jag!

Lite orolig och irriterad för att min välkomstfamilj fortfarande inte skrivit till mig, vilket EF sa att de skulle göra, det har nu gått 8 veckor utan meddelande från dem. Lite dålig stil tycker jag....

börjar också bli orolig och nervös för det hela i sin helhet om det makear någon sense, men det känns som om jag inte har koll på något just nu, vilket gör mig väldigt anxious. Måste verkligen maila dem, för tycker det är riktigt jobbigt att inte ha någon koll. 

//NYC sommar 2014//

SNART

Hej,

sitter nu här, utomhus på studiedagen och tänker på det här med välkomstfamiljen, EF sa att de skulle kontakta mig. Det har nu gått 3 veckor och de har fortfarande inte kontaktat mig, åh.... jag vill så gärna börja prata med dem och få reda på mer om dem och Portland och Oregon, och helt enkelt bara lära känna dem. Det är ju skönt att även om jag kanske inte ska bo hos dem så känner jag ändå dem, så om det skulle bli några problem skulle jag tekniskt sett kunna kontakta dem (säger inte att jag kommer göra det, men ändå).

har även kollat upp vädret lite i Portland och det verkar som om det regnar en hel del, så jag får väl inskaffa en snygg regnkappa som jag kan ha till allt, haha (vill inte ha min everest jacka, som jag har här hemma då det inte regnar så mycket här). Har även pratat med en kompis som var iväg för något år sedan, och frågat vad hon tycker jag ska ha med mig som hon glömde liksom, svaret var "SNYGGA OCH BEKVÄMA KLÄDER, KLÄDER SOM JAG TYCKER OM". Hade tänkt att jag skulle börja lite smått med en packlista även fast det är runt 5-6 månader kvar, men tiden kommer gå så himla fort och det är fortfarande mycket som ska fixas inför året. Nästa grej på listan är att boka vaccinering av TBC och ta blodprov, och sen skicka in mitt "health cettificate" till EF: Detta skulle jag görna vilja ha klart denna månaden så att det inte blir så stressigt. 

Välkomst familj - Värdfamilj

Hej,

fick denna frågan härom dagen, och kom på att jag också tycker det kan vara lite otydigt vad skillnaden är. 

 

VÄLKOMSTFAMILJ

En välkomst familj är en familj som du skulle bo hos ifall din organisation, EF, i mitt fall, inte skulle ha hittat en värdfamilj när jag kommer till USA. En välkomst familj är alltså där man bor från några dagar till någon vecka, innan EF har hittat en familj. I mitt fall, så har jag nu fått en välkomstfamilj, men inte värdfamilj. Men eftersom jag fått en välkomstfamilj så tidigt, så kommer jag förmodligen inte bo hos dem. Hoppas det makes sense. 

VÄRDFAMILJ

Värdfamiljen är den familjen som man bor hos under sitt utbytesår permanent och man brukar inte byta värdfamilj, men kan göra det ifall något skulle hända. Värdfamiljen är alltså de som du ska bo hos, under året och är de som tar hand om dig och hjälper dig. 

__________________________________________________________________________________________________________________________________________

Hoppas jag har svarat på frågan någerlunda bra, lite svårt att förklarar typ.

 

Välkomstfamilj = lycklig

Hej!

Wow, längesen jag ens skrev ett enda inlägg....

men för att komma till saken direkt, idag när jag kom från stan så kom samtalet. Samtalet från EF, som extremt glatt berättade att jag har fått en välkomstfamilj!!!! Herregud vilken lycka jag kände, att äntligen komma någonstans med hela denna processen som stått still i några månader nu. 

Hon som jag pratade med sa även att jag förmodligen inte kommer bo hos min välkomstfamilj eftersom det bara är februari, och de kommer förhoppningsvis ha hittat en permanent värdfamilj innan jag ska åka. Jag kommer även bo i välkomstfamiljen med en annan utbytesstudent, en tjej som heter Sara, som kommer från Italien! så kul! fast jag kommer nog inte bo med henne eftersom vi bara skulle vara roommates i välkomstfamiljen. Och även fast många som jag hört om har varit lite osäkra på att på med en annan utbytesstudent, så tycker jag det hade känts skönt, man är liksom inte helt ensam i allt detta. Och man är inte helt själv när man börjar skolan, för det är jag grymt nervös för, skolan, men det får jag ta tag i senare!

Men det känns iallafall så himla skönt att vara "placerad" så att jag faktiskt har en familj när jag kommer till USA. Så nu har den vikten lyfts från mina axlar, är det inte så man brukar säga? Hon sa att de skulle kontakta mig, och lära känna mig, och det känns så himla skönt! 

OJ, kom precis på att jag inte ens berättat var välkomstfamiljen bor, men de bor i PORTLAND, OREGON!!!!!! och jag är så sjukt taggad på att få komma till mitt första val! Så underbart! 

Nu kan jag även börja på min packlista och kolla upp lite roliga saker om Oregon och Portland och allt sånt. Framförallt packlistan, så taggad att kunna börja med den! har velat göra det i månader nu, haha

Väldigt långt inlägg, hoppas ni orkar läsa allt

puss så länge

lite nervös

Hola,

Det närmar sig ganska snabbt nu, 'även fast det är typ 6 månader kvar så vet jag att de månaderna kommer gå snabbt och helt plötsligt är det dags. Jag har ju inte fått min värdfamilj och det är lite nervöst, egentligen så spelar det ingen roll vilken familj jag kommer till för jag vet att de kommer vara jättesnälla och jag vet ju att jag kommer få familj så småning om. Det som är nervöst är VAR jag ska hamna, vill ju så gärna till Oregon! Även till California vill jag ju komma. Men det är absolut de 2 som jag vill komma till och om jag inte gör det kommer jag bli jätteledsen, men man får ju göra det bästa av situationen I guess. 

Skrev ett mail till EF och fråga hur det gick och hade även en fråga om förberedelse lägret i NYC (som jag ser väldigt mycket fram emot!) Angående värdfamilj så skrev EF att de jobbar hårt och för fullt för att hitta en familj som passar mig. vilket gör mig glad. Vill bara få reda på vr jag hamnar nu så att jag kan börja planera packning, hehe :)

Vänner

Hej

Ett tag sen nu, men inte så mycket har hänt. Men det börjar ju närma sig med storsteg (eller vad man brukar säga), och jag börjar redan nu bli nervös och orolig kan man nästan säga.

Något som jag börjat tänka jättemycket på är vänner; kommer jag få några vänner?! Jag är verkligen jätterädd för att inte få vänner. Det snurrar i huvudet en stor del av dagen. Jag är faktiskt rädd för att jag inte ska få vänner och bara vara ensam. Läser bloggar av tjejer som är i USA nu, och läste att de tyckte det var svårt att få vänner i början och detta hjälper ju inte mig direkt. Tänk om de inte gillar mig? eller tycker jag är konstig?

Men det gäller bara att försöka tänka positivt när det kommer till vänner, och sluta noja över sånt som jag just nu faktiskt inte kan göra något åt. Men det är jobbigt ändå!

Usch dessa tankarna vill jag inte ha, men såklart så har jag dem iallafall. Just nu börjar jag bara bli anxious i allmänhet. Känner att jag inte har tillräckligt mycket info om året och det gör mig stressad och nervös. 

bild från NYC i somras 

Upp